let me be

jag drar mig ifrån er,
för ja söker inte de ni är !


Jag gav mig just ut på Stockholms gator, de är så jävla stort här!
Alltså, haha ni måste verkligen skratta åt mig, men de är fan sjuuuukt!
Jag gick runt & känner att jag inte riktigt passar in, ja njuter bara av allt som är runt mig..
Medans alla andra praktiskt taget springer över mig, springer till sina mål för att hinna med sitt liv. Vem fan orkar med det egentligen? Jag tappa hoppet för att hinna med livet för länge sedan. Men folk omkring mig, ja dom fortsätter helt enkelt att springa, hittar hela tiden nya mål & nya ideér! Mitt nästa mål är att inte spy upp den goda pizzan som jag äntligen fick i mig, de är ribban på mina mål i livet just nu.
Kanske inte godkänns som ett mål, men tur att vi inte alla är lika iaf!





Jag vet inte om jag tror på ödet,
men ja börjar misstänka att ödet förföljer mig!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0